Så kan Skratta fult användas i en mening
- Man skulle bara anse mig för en toka och skratta ut mig.
- I dess ställe hör han drängarna skratta och prata sinsemellan.
- Men nu kunde hon inte skratta.
- Till skillnad från solbrännan, som blev trendig under 1900-talet, har svetten fortsatt att klassas som något fult.
- Låt bli såna tag, de ser så fult ut !
- Vi skratta och jag känner mig ett ögonblick som förr.
- Ni kan gerna skratta, men så käns det verkligen.
- När de hunnit bottna, sade Margit harmset : - Dagny, det är fult av dig att locka barnet så långt ut på djupet och så långt bort från mig.
- Han gick och såg ned medan han talade, det hade slagit sig ett veck i pannan och ansiktet hade fått ett ovänligt uttryck, som gjorde det fult.
- Är det fint eller fult med höga hus ?
- - Ja, nu ser du mitt rum, sade Petra och försökte skratta.
- Han skulle väl bara skratta åt sådana verser.
- Och några bland åskådarna voro så vanvördiga, att de vågade skratta åt de gamla slädarna.
- Att det är då vi ska leva, leka och skratta i lekparken.
- Reaktionen efter missen har blivit en snackis i hemlandet där veteranen sågs skratta på sin väg tillbaka till lagkamraterna.
- – Jag tror att jag kommer att skratta åt det i framtiden, säger Ribom med ett leende efter att ha slutat 36:a.
- Ja så, det är för att skratta, som — tack så mycket !
- Ja, du kan skratta, du !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
